Kalkylerna över antalet arter som kommer att dö ut är dystra. Jordens naturkapital minskar i rasande takt och för gott. All den biologiska mångfald vi nu mister, får vi aldrig tillbaka. Vi kan bara spekulera över följderna av att den biologiska mångfalden utarmas, och de kommer inte att vara positiva för oss människor heller.
För tillfället dör arter ut 1000 gånger snabbare än vad som skulle ske på naturlig väg. Det är inte enbart fråga om att enskilda arter försvinner utan också om att hela livsmiljöer med svampar, växter och djur går förlorade. Av världens 5 490 däggdjursarter anses 78 vara utdöda och av de hotade däggdjuren ca 21 procent. Det går ännu sämre för groddjuren; en tredjedel av de 6 285 arterna är redan hotade.
Svinnet och splittringen av livsmiljöer det största hotetMan känner bra till orsakerna till att arter dör ut. Den viktigaste orsaken är att livsmiljöer försvinner och splittras. Ett gott exempel är panterlon, som är världens mest utrotningshotade kattdjur och lever i Spanien. Arten håller på att gå förlorad för att dess förekomstområden är så små och splittrade. Under de senaste tjugo åren har arten försvunnit från 40 områden utan någon synlig orsak. Populationerna är små och därför känsliga för mänsklig verksamhet; panterloar blir överkörda och hamnar i kaninfällor och småningom bara försvinner de. Av de hotade fåglarna och däggdjuren lider 86 procent och av groddjuren 88 procent av att livsmiljöerna försvinner och splittras.
De främmande arter som människan sprider utgör ett allvarligt hot mot naturen, i synnerhet på öar i världshaven. Om det inte finns naturliga konkurrenter och rovdjur, kan främmande arter föröka sig explosionsartat. Kaninerna i Australien är kanske det mest kända exemplet på en sådan situation. Andra arter som breder ut sig aggressivt är brunråtta, vandrarmussla, geting och brun trädsnok (
Boiga irregularis). På grund av den sistnämnda har flera endemiska fåglar och ödlor dött ut. Även katt, hund, gris och get kan klassas som skadliga främmande arter.
Klimatförändringen kommer att ha betydande följder  |
Trädsnok (Boiga irregularis)
|
Att naturen utarmas beror också på jakt och tjuvjakt, rovfiske, allmän förorening av miljön och överexploatering av naturresurser samt klimatförändringen.
Klimatförändringen inverkar redan i dag negativt på den biologiska mångfaldens utveckling. Om prognoserna över klimatförändringen håller streck, dvs. om klimatet uppvärms med 2 grader före år 2050, kommer allt fler arter att dö ur i allt snabbare takt.
I synnerhet i det skedet då hela ekosystems klimatzoner börjar förflytta sig norrut eller söderut har arter som förökar sig eller förflyttar sig långsamt svårt eller rentav omöjligt att hänga med i utvecklingen. En viss typ av myr kan vara resultat av en utveckling på tusentals år, och det är omöjligt att ett motsvarande myrområde uppstår på ett annat ställe på bara hundra år. Många myrväxter klarar sig överhuvudtaget inte i någon annan miljö, så det är mycket sannolikt att dessa arter dör ut.
Om en naturmiljö har stor biologisk mångfald klarar den av förändringar bättre än en artfattigare miljö. När vi försöker anpassa oss till klimatförändringen är det följaktligen viktigt att bevara den biologiska mångfalden. I mångsidig natur, exempelvis skogar och välmående myrar, binds mer kol än i områden som utnyttjas kraftigt av människan. Exempelvis vid kalavverkning av regnskog och dränering av myrområden för torvbränning frigörs stora mängder kol i atmosfären. Kampen mot klimatförändringen har sålunda en stark anknytning till skyddet av den biologiska mångfalden.
Tekt
Riku Lumiaro Finlands miljöcentralLitteraturförteckningWhy is biodiversity in crisis? IUCN News Release 03 September 2010
Vieraslajit — niiden leviäminen ja riskit, Petri Nummi HY
Nisäkkäät, del 1 och 3, Katajisto, J., Lumiaro, L., Hellsted, P., Heimovirta, M., Sirkiä, S.
Läs mera i nätTill framsidan
