Sirkka-Liisa Anttila: Stark och positiv koppling mellan naturresurser och biologisk mångfald

Naturens biologiska mångfald och en hållbar användning av förnybara naturresurser flätas numera allt tätare samman. I jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttilas arbete riktas uppmärksamheten på den biologiska mångfalden nästan varje dag.

"Den biologiska mångfaldens status inom dagens politik för användning av naturresurser har ovillkorligen ökat och fortsätter ett öka. En hållbar användning av naturresurser där de ekologiska aspekterna, såsom naturens biologiska mångfald, beaktas, är den enda hållbara lösningen vid utnyttjandet av naturresurser idag", säger Anttila.


Ekosystemtjänsterna bör tryggas

Nuförtiden talas ofta om ekosystemtjänster i samband med biologisk mångfald. I praktiken beror alla möjligheter att använda naturresurser på hur ekosystemen fungerar och hur ekosystemen producerar dessa tjänster. Det vill säga den politik som gäller naturresurser kan inte låta bli att beakta naturens biologiska mångfald och aspekten med ekosystemtjänster.

"För att naturresurspolitiken ska vara hållbar, måste ekosystemtjänsterna tryggas", säger Anttila.

Tryggandet av ekosystemtjänsterna och särskilt betydelsen av tryggandet konkretiseras under de närmaste åren, när undersökningsresultaten om de konkreta värdena av ekosystemtjänsterna kommer till Finland; för naturen och de tjänster som naturen producerar skapas prislappar i euro.

Exempel på de finska prislapparna på naturen och ekosystemtjänsterna får vi när undersökningsprojekten angående detta inleds och resultaten av projekten erhålls. Ett projekt för att värdera myr- och torvmark har redan inletts med finansiering av jord- och skogsbruksministeriet.

Jordbrukets betydelse

Det har ofta sagts att det moderna jordbruket gör naturen ensidigare. Anttila anser emellertid att jordbruket kan ha positiva effekter på den biologiska mångfalden.

"Biologisk mångfald i anslutning till jordbruket har uppstått genom utövande av traditionellt jordbruk, som en positiv extern effekt av detta. Naturvärdena i jordbruksområden med biologisk mångfald kan inte heller bevaras utan aktiva skötselåtgärder, eftersom traditionslandskap utan slåtter eller betesgång först blir till busksnår och därefter så småningom till skog. Landskapet växer igen."
 
Enligt Anttila, som även själv driver en lantgård, är odlarna intresserade av den egna lantgårdsmiljön och vill värna om den.

"Man strävar alltid efter att lämna över gården till den som ska fortsätta i en aning bättre skick än den var när man själv fick den. Under EU-tiden har mycket information och praktiska instruktioner om upprätthållandet av den biologiska mångfalden delats ut. Även stödsystem har skapats, så att det har varit möjligt att få ersättning och morötter för åtgärderna. Skyddsremsor och -zoner, våtmarker och skötsel av vårdbiotoper främjar den biologiska mångfalden."

Den nyaste stödformen är naturvårdsåkrar, något som odlarna har varit mycket intresserade av. I år fanns det cirka 163 000 hektar naturvårdsåker med vall-, ängs-, landskaps- eller viltväxter. Det är en stor areal", säger Anttila.
 
Anttila påpekar att odlarna lever och arbetar mitt i och i balans med naturen. Odlandet är mångfacetterat, eftersom det förutom att producera föda också skapar öppna landskap och biologisk mångfald.

"Motsättningar kan uppstå om odlaren inte har tillräckliga resurser för att värna om den biologiska mångfalden. Sådana situationer kan till exempel uppstå om det inte finns djur på gården som betar på ängarna, om arbetskraften eller arbetstiden helt och hållet används till odlingsarbete eller om det inte finns tillräcklig kunskap om de tillgängliga stödformerna. Förvaltningen kan erbjuda hjälpmedel för dessa, men ansvaret ligger fortfarande hos odlaren. "

METSO och skogsvårds-metoderna skyddar skogarna

Inom skogsbruket har en ny radikal skyddsmetod gradvis tagits i bruk under 2000-talet, METSO-programmet för att trygga den biologiska mångfalden på frivillig väg.

Hektarmålen är hårda inom METSO: före utgången av år 2016 bör objekt som tryggar den biologiska mångfalden i privata skogar uppgå till 82 000–173 000 hektar inklusive 400–800 naturvårdsprojekt. Under programmets två första år har drygt 13 000 hektar skyddats, vilket är en tiondel av maximimålet.
 
"Tryggandet av skogarnas biologiska mångfald har nu vänt till det bättre. Jag anser att tryggandet av den biologiska mångfalden är särskilt viktig i ekonomiskog, eftersom största delen av våra skogar är just ekonomiskog. Jag har inlett ett arbete där riktlinjerna för skogshanteringsmetoderna dras upp på nytt. Det som är viktigt här är att få höra skogsägarnas åsikter om de egna skogarnas användnings- och skötselmetoder. Deras värderingar har förändrats och detta bör beaktas. Riktlinjerna blir klara ännu under detta år", säger Anttila.
 
Inom METSO-programmet är emellertid objektens kvalitet och läge viktigare än antalet hektar. Valet av objekt grundar sig på naturvårdsbiologiska urvalskriterier som utarbetats med noggrannhet för METSO-programmet. Deras ändamålsenlighet har undersökts och det som ser bra ut är bevisligen värdefullt för den biologiska mångfalden. Grunden för METSO är alltså i sin ordning och det går bra att bygga vidare på den.

"Det finns dock fortfarande arbete kvar att göra. Vi bör ännu satsa på marknadsföring av frivilligt skydd så att vi når ut till en allt bredare skara skogsägare och uppnår objekt som är allt värdefullare vad gäller kvaliteten. Skogarnas biologiska mångfald står finländarnas hjärta nära och den skyddas även utan ersättning. Skogarna är Finlands framtid och vår nationalegendom. Vi får låna dem av våra barn. Och vi tar bra hand om dem!" slår Anttila fast.

Landsbygden drar nytta av den biologiska mångfalden

Den biologiska mångfalden som producerar ekosystemtjänster finns självfallet nära på landsbygden. Dessa tjänster är på många sätt viktiga för landsbygdens livskraft, framhäver Anttila.

"Den finska landsbygden drar nytta av ekosystemtjänsterna bl.a. med hjälp av naturturism. Landsbygden kan fortsätta att utveckla denna aspekt genom att på ett mångsidigare sätt än tidigare utnyttja de ekosystemtjänster som naturen erbjuder, bl.a. i anslutning till naturturism, till exempel genom bärplockning, jakt, fiske, camping, landskapsupplevelser och andra upplevelser, såsom lugn och ro."

Anttila själv möter naturens biologiska mångfald nästan dagligen vid hemmet i Tammela, där det kring hennes "mormorsstuga" finns en tomt på ett par hektar, varav hälften är skog. "Där trivs olika växter, fåglar och ekorrar. Jag får de upplevelser som den biologiska mångfalden erbjuder på min egen gård!" Anttila tycker också om att röra sig i skogen. "Det är skönt att andas in skogsluften och känna skogsdoften."

Tekt och bild Pekka Väisänen

Till  framsidan