Tulosta
 

Gränszonen kan bli flodkräftans räddning

12.8.2010
flodkräftan. Bild Markku Pirttimaa.Forststyrelsen har börjat ta krafttag för att rädda flodkräftan. Ett nationellt handlingsprogram för kräfthushållning blir klart före slutet av detta år, men experterna har redan börjat verkställa programmet genom att kartlägga kräftförekomster. Fortstyrelsen provfångar kräftor i gamla flodkräftvatten i Lappland, södra Finland och östra Finland. Därtill undersöker jakt- och fiskeplanerare Tapani Partanen vattendrag i vilka man utplanterat flodkräfta tidigare.

Flodkräftans räddningsoperation kom i gång i sista stund. Den inhemska flodkräftan hotas av kräftpesten, som sprids av den utländska signalkräftan. I sommar har man igen hittat vattendrag i vilka det borde ha förekommit endast flodkräftor men dit signalkräftor spridit sig på ett eller annat sätt.

Syftet med handlingsprogrammet för kräfthushållning är att hitta trygga reservat för flodkräftan där den inte fiskas och där det inte förekommer signalkräftor. Forskare Anna Alaranta, som förberedde handlingsprogrammet, föreslog redan i vintras att vattnen i gränszonen skulle kunna bli flodkräftans räddning. Man skulle kunna grunda skyddsområden i den strikt övervakade gränszonen. Där skulle arten vara väl skyddad.

Planen är att rädda flodkräftan genom kräftfiske

Fastän flodkräftan är regionalt akut hotad bl.a. på grund av signalkräftan och kräftpesten, finns det i vårt land många livskraftiga flodkräftbestånd som kan användas inom kräfthushållningen. Enligt Anna Alaranta skulle väl dimensionerat kräftfiske främja hela kräftbeståndet och vara en förutsättning för kräftbeståndets utveckling. Det här betyder i praktiken att inkomsterna från tillståndförsäljningen skulle riktas till skyddet av de hotade bestånden.

Att stoppa kräftpestens spridning är ytterst viktigt med tanke på skyddet av flodkräftan. I motsats till flodkräftorna, som alltid dör om de insjuknar i kräftpest, klarar sig smittade signalkräftor i liv och börjar bära på sjukdomen. Av denna orsak har flodkräftan ingen chans att återvända till vatten där det förkommer kräftpest. Experternas och forskarnas arbete räcker inte till för att hejda kräftpesten frammarsch. Varje kräftfiskare måst veta hur man förhindrar kräftpesten från att sprida sig. Fångstredskapen ska alltid desinficeras noggrant om de flyttas från ett vattendrag till ett annat. Därtill ska man använda endast djupfrysta beten eller beten som härstammar från samma vattendrag där man tänker fånga kräftor. Kräftor får inte flyttas över i andra vattendrag, och om man lägger kräftor i en sump ska detta ske endast i samma vattendrag där kräftfisket försiggått. Mera information om detta finns på Forststyrelsens webbsidor.

Flodkräftan lever i Finland vid norra gränsen av sitt utbredningsområde. Dess naturliga utbredningsområde hos oss är södra Finland, men med hjälp av utplanteringar har man under de 150 senaste åren utvidgat utbredningsområdet att omfatta också Lappland. Signalkräftan hotar flodkräftans existens i hela landet, men situationen är speciellt besvärlig inom flodkräftans naturliga utbredningsområde.

De reservat som inrättas i gräszonen kommer att vara mycket viktiga. De i reservaten ”deponerade” bestånden kommer att fungera som levande genbanker i naturtillstånd och främja bevarandet av den biologiska mångfalden i vårt land.

Text Aku Ahlholm och Anna Alaranta
Bild Markku Pirttimaa


Mera information

Överinspektör Mika Laakkonen, Forststyrelsen, tel. 040 589 7559


Till  framsidan