Under det internationella temaåret för biologisk mångfald strävar man efter att öka kunskapen om den biologiska mångfaldens betydelse och lyfta fram exempel på skydd och hållbar användning av biodiversiteten i praktiken. Skolorna innehar en central roll i ökandet av medborgarnas kännedom om biodiversiteten. Vi önskar att man i undervisningen i grundskolorna och gymnasierna under år 2010 fäster uppmärksamhet speciellt vid biodiveristetsfrågor. Undervisnings- och kulturministeriet har sänt skolor och läroanstalter affischen ”Biologisk mångfald – det gäller livet” för att påminna om temaåret.
– Att respektera den biologiska mångfalden och att förstå förhållandet mellan naturen och människan hör till de viktigaste utmaningarna i skolundervisningen, berättar undervisningsminister Virkkunen.–
Genom miljöfostran stöds elevernas uppväxt till miljömedvetna medborgare som förbinder sig till ett hållbart levnadssätt. Ansvaret för miljön, välmåendet och en hållbar framtid är en integrerad studiehelhet som genomsyrar alla läroämnen. Även i gymnasiet bör man sporra eleverna att verka för en hållbar utveckling.– Biodiversitetstemat erbjuder många möjligheter att förenhetliga och integrera undervisningen. Den biologiska mångfalden kan behandlas samtidigt inom många läroämnen som en integrerad studiehelhet, i vilken de frågor som tas upp står i samband med varandra och med elevernas eget liv. Upplevelsebaserad naturundervisningFör att man ska kunna förstå att naturen är en fungerande helhet bör man behärska grunderna i naturvetenskap. Därtill bör undervisningen väcka elevernas intresse för naturen och dess mångfald. Genom upplevelsebaserad inlärning får eleverna ett positivt förhållande till miljön och naturen. Naturen som inlärningsmiljö stöder inlärningen och inhämtandet av kunskap genom miljöupplevelser, gemensamt arbete och social växelverkan.
– Naturen i närheten av skolan är ett lämpligt ställe att undersöka den biologiska mångfalden genom upplevelser. Skolan kan samarbeta men andra sakkunniga och föreningar på orten då den önskar undersöka och slå vakt om närnaturens biodiversitet. I undervisningen på högre klasser betonas frågor som vars och ens mögligheter att inverka på sin närnaturs tillstånd och vikten av att utöka den globala förståelsen för att man ska kunna bevara biodiversiteten.– Skogslärostigen ”Metsän oppimispolku” är ett utmärkt exempel på upplevelsebaserad naturundervisning. Den har utarbetats av Utbildningsstyrelsen, Finska Forstföreningen och aktörer inom skogsbranschen. På lärostigen går eleverna i förskoleutbildning, grundläggande utbildning och vidare på gymnasienivå och skaffar upplevelser, kunskaper och färdigheter om skogen och dess mångfald. På skogslärostigen kan skolorna också hitta samarbetsparter för upplevelsebaserad inlärning i naturen.Artkännedom utgör grunden för uppskattning av den biologiska mångfaldenForskningsresultat visar att vi behärskar artkännedom allt sämre. Av denna orsak ingår det i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen handledd insamling av växter. Möjligheten att göra ett digitalt herbarium har fått många pojkar att intressera sig för naturen som hobby. Att känna igen arter är upplevelsebaserat och man kan använda alla sina sinnen, syn-, hörsel-, känsel-, smak- och luktsinnet. När eleverna lär sig identifiera arter och småningom får en uppfattning om mångfalden i naturen känner de välbehag och upptäckarglädje. Eleverna lär sig också nytt om olika arters växtsätt och växtplaster och arternas betydelse och värde samt om den biologiska mångfalden.
– Om man inte har tillräckliga kunskaper i artkännedom blir ens förmåga att gestalta naturen och ekosystemets struktur bristande, och förhållandet till naturen kan lätt bli ytligt och känslan för miljön outvecklad. Då kanske det aldrig uppstår ett behov att skydda naturen och dess mångfald. Vaga kunskaper om olika arter fjärmar en från naturen, eftersom naturen inte känns bekant. I naturen utvecklas många kognitiva processer, förmågan att göra observationer, klassificera och gestalta.– Även i lärarutbildningen och i fortbildningen av lärare betonar man numera artkännedom och dess pedagogik.Genom biodiversitetsfostran stöds elevernas utveckling mot ett aktivt medborgarskap– Biodiversitetsfostran är när den är som bäst ett aktivt sätt att samla och gestalta kunskap, tillägger minister Virkkunen. –
Genom undersökande inlärning sporras eleverna att observera naturen och förändringar i den. Skolundervisningen kan utgöra en startpunkt för elevers livslånga intresse för naturen, uppföljning av naturen och förmedlande av uppgifterna till gemensamma dokument. Biodiversitetsfostran är värdebunden när man behandlar människans förhållande till naturen. Undervisningen hjälper eleverna att göra sina egna val och ger dem färdigheter att inverka på frågor som berör deras egen livsmiljö. Sålunda hänger biodiversitetsfostran tydligt samman med elevernas uppväxt till aktiva medborgare, som främjar den hållbara utvecklingen.FN:s årtionde för utbildning för hållbar utveckling 2004–2014FN har proklamerat åren 2004–2014 till ett årtionde för utbildning för hållbar utveckling. Målet är att principerna för hållbar utveckling införs i de nationella läroplanerna på alla nivåer i utbildningssystemet. Enlig FN ska målen för en utbildning som främjar hållbar utveckling utarbetas utgående från de lokala sociala, kulturella, ekonomiska och miljömässiga förhållandena men dock så att de globala dimensionerna också tas i beaktande. FN:s årtionde för utbildning för hållbar utveckling stöds på internationell nivå av UNESCO. Som UNESCOS partner fungerar det internationella nätverket för utveckling av skolor med miljöfostran, Environment and School Initiatives, ENSI, vars verksamhet i Finland samordnas av Utbildningsstyrelsen och som också har ett nationellt ENSI-nätverk för utveckling av skolor med miljöfostran i Finland.
Undervisnings- och kulturministeriet har utarbetat en nationell strategi med tanke på FN:s årtionde för utbildning för hållbar utveckling (2005–2014) och även utbildningssektionen inom Finlands kommission för hållbar utveckling har färdigställt en strategi och verksamhetsplan för fostran och utbildning i hållbar utveckling för åren 2006–2014. Målet i Finland är bl.a. att alla skolor och läroanstalter år 2010 har ett eget program för hållbar utveckling och att 15 procent av dem har fått en utomstående utmärkelse eller certifikat för sin verksamhet för att främja hållbar utveckling.
– Hållbar utveckling tas i beaktande också inom yrkesutbildningen, berättar minister Virkkunen. – Grundexamina inom yrkesutbildningen förnyades 2007–2010. I läroplanens gemensamma del förpliktas de som organiserar utbildningen att vidta åtgärder som krävs för en hållbar utveckling. Hållbar utveckling ingår också i grunderna för grundexamina inom yrkesutbildningen för yrkesinriktad examen. Biodiversitetsfrågor betonas främst inom utbildningen i naturbruk. Hållbar utveckling ingår också i yrkesproven. Även i rekommendationerna om kvalitetsledning för yrkesutbildningen stöds främjandet av hållbar utveckling. Utbildningsstyrelsen ordnar fortbildning om hållbar utveckling för lärare inom yrkesutbildningen. Text
Lea Houtsonen, Utbildningsstyrelsen och Marjo Merivirta, undervisnings- och kulturministeriet
Bild
Ilpo VuorivirtaBakgrundsuppgifter och nyttiga länkar
- Europeiska
plattformen för en forskningsstrategi om biologisk mångfald (European
Platform for Biodiversity Research Strategy, EPBRS) antog en resolution om
biodiversitetsfostran i en konferens i Helsingfors under Finlands
EU-ordförandeskap år 2006. I resolutionen betonas bl.a. behovet av att
utöka samarbetet mellan biodiversitetsforskarna och skolorna samt att
material om biologisk mångfald för undervisning borde finnas till buds. http://www.epbrs.org/PDF/EPBRS-FI2006-Education%28final%29.pdf
- Skogslärostigen
”Metsän oppimispolku”, som har gjorts som samarbete mellan
Utbildningsstyrelsen, Finska Forstföreningen och aktörer inom
skogsbranschen: http://www.oppimispolku.fi
- Pedagogiskt
stöd till lärare om upplevelsebaserad biodiversitetsfostran fås även från
Utbildningsstyrelsens webbtjänst om hållbar utveckling: http://www.edu.fi/teemat/keke
- Det
internationella nätverket av för miljöfostrans – Environment and School
Initiatives, ENSI – verksamhet i Finland samordnas av Utbildningsstyrelsen.
I Finland finns det också ett nationellt ENSI-nätverk för utveckling av
skolor med miljöfostran: http://www.ensi.org/
Till framsidan
