Under det här året satsar man hårt på att sprida information om biologisk mångfald. Verksamheten sporras av det pågående temaåret för biologisk mångfald och av att tidsfristen för de så kallade 2010-målen utgår i år: världens länder förband sig år 2002 att påtagligt minska utarmningen av den biologiska mångfalden före slutet av 2010. Under partsmötet för konventionen om den biologiska mångfalden i oktober i Japan kommer man överens om nya globala mål.
Enligt den eurobarometer som publicerades i mars är finländarna jämfört med övriga folk i Europa minst bekymrade över utarmningen av den biologiska mångfalden i sitt eget land och i Europa. Situationen var den samma i en motsvarande undersökning för tre år sedan.
Den biologiska mångfalden är, som redan namnet låter förstå, omfattande, komplex och svår att indela i klara helheter. Den omfattar ju djur- och växtarterna, naturtyperna och arvsmassan och därtill går alla dessa in i varandra. Det går ännu lätt att tala om enskilda arter men hur smakar ordet ekosystemtjänster?
Det finns ett verkligt behov av information, för utarmningen av den biologiska mångfalden är ett politiskt och ekonomiskt hot i klass med klimatförändringen. Mångfalden har dock hamnat i klimatförändringens skugga, fastän de är sammanflätade på många sätt. Klimatförändringen är ett dramatiskt och visuellt anslående fenomen, som får – och bör få – till stånd mäktiga rubriker. Utarmningen av den biologiska mångfalden är däremot en nästan osynlig, tyst tillbakagång, som sällan överskrider nyhetströskeln.
Miljöministeriet lät på våren göra en analys av hur väl den biologiska mångfalden är framme i inhemska medier och diskussionsspalter på nätet. Analysen visade att det skrivs och diskuteras en hel del om enskilda arter, såsom saimenvikaren, men dessa förknippas sällan med den biologiska mångfalden. En intressant detalj var att mest utrymme i de sociala medierna fick internationella biodiversitetsfrågor.
Glädjande är att den biologiska mångfalden enligt analysen diskuteras på många håll. Ingen viss intressegrupp ”äger” ämnet, utan en mångfald människor deltar i diskussionen. Utredningen visade att det allmänt taget skrivs mycket mer om ämnet än vad åtminstone jag hade väntat mig.
Information om den biologiska mångfalden sprids aktivt av ministerierna men också av flera organisationer och forskningsinstitut. Det är också fint att det finska affärslivet har visat allt mer intresse för den biologiska mångfalden och dess minskning. Ännu en positiv sak är att 73 procent av finländarna enligt ovan nämnda eurobarometer strävar efter att verka för den biologiska mångfalden – framtiden ser alltså inte alls hopplös ut.
Huvudmålet för informeringen om biologisk mångfald är att aktivt lyfta fram biodiversiteten. Så här i slutet av sommaren vågar jag säga att fastän vi har mycket att göra också efter temaåret, är vi på väg i rätt riktning.
Text
Katja Huumo, ordförande för kommunikationsgruppen för biologisk mångfald, miljöministerietBild
Antti Below och
Vesa HuttunenMer informationKatja Huumo, Miljöministeriet, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Till framsidan
