Ett av de största hoten mot haven är spridningen av främmande arter med människans hjälp. Växter och djur har följt i människans spår till nya områden redan under flera århundraden. När sjötrafiken växer och fartygen blir snabbare, ökar också antalet nykomlingar. Till Östersjön har det redan kommit över hundra främmande arter från olika håll av världen.
I Östersjön ställer särskilt havstulpanen till besvär. Den fäster sig i bottnen av båtar och fartyg. Arten spred sig till Östersjön från Nordamerika i mitten av 1800-talet, uppenbarligen fäst i skrovet av ett segelfartyg. Ungefär hälften av de främmande arterna i Östersjön har kommit hit med fartyg. Andra spridningssätt är bl.a. inplantering, rymning ur fiskodlingar och spridning via kanaler som människan har byggt. Antalet främmande arter som sprider sig till Östersjön väntas öka också i framtiden. Det här beror delvis på klimatförändringen, som gör det enklare för nya arter att anpassa sig till det varmare havet, men också på att och Rysslands oljeexport ökar. Med barlastvattnet i de allt större och snabbare tankfartygen transporteras allt fler nya arter till Östersjön.
Barlastvatten behövs till att stabilisera fartyg och justera djupgåendet. I barlasttankarna ombord på fartyg jorden runt transporteras årligen åtminstone 4–7 miljarder ton barlastvatten. Ett ton barlastvatten innehåller tiotusentals individer av djurplankton och ännu mer växtplankton. I en liter barlastvatten kan det finnas miljarder bakterier och virus. Det kan förekomma också större havsorganismer i barlastvattnet, exempelvis fiskar och krabbor.
När fartyget väl är framme släpps barlastvattnet ut i havet och en del av de organismer som klarade av resan anpassar sig eventuellt till den nya miljön. I gynnsamma förhållanden, om det inte finns naturliga fiender men nog en ledig ekologisk nisch, kan en främmande art föröka sig explosionsartat. Om främmande arter rubbar ekosystemets naturliga balans kan de vara till stor skada för såväl ekonomin som miljön. Ett speciellt allvarligt problem är det faktum att det är nästan omöjligt att bli av med främmande arter som har lyckats etablera sig. Arterna och de skador de orsakar har kommit för att stanna. Det är därför ytterst viktigt att vidta förebyggande åtgärder vid behandlingen av barlastvatten, så att man kan förhindra spridningen av främmande arter.
Finland har också undertecknat generalavtalet om barlastvatten
Det tog en låg tid innan man riktigt förstod problemen i anslutning till barlastvatten. Det finns ingen internationell lagstiftning för att hindra spridningen av främmande arter. År 2004 godkände Internationella sjöfartsorganisationen IMO ett generalavtal om barlastvatten. I avtalet ställs krav på fartygens behandling av sitt barlastvatten. Generalavtalet träder i kraft efter det att det har ratificerats av de 30 länder som representerar 35 procent av världens handelstonnage. Hittills har 22 länder ratificerat avtalet. Finland har undertecknat avtalet och har för avsikt att ratificera det före slutet av år 2010.
Vid genomförandet av avtalet kommer man till en början att kräva att fartygen byter barlastvattnet ute på öppna havet. Efter år 2016 (förutsatt att avtalet är ratificerat) träder kravet på behandling av barlastvattnet för att eliminera organismerna i det i kraft. Barlastvattnet kan behandlas till exempel med UV-ljus, ozon, värmeenergi eller ultraljud eller så kan syret i vattnet avlägsnas eller vattnet filtreras. Behandlingsmetoden ska vara tillräckligt effektiv, men den får inte vara till fara för fartyget, besättningen eller miljön.
Behandlingen av barlastvatten kommer att medföra kostnader för rederierna. Kostnaderna kommer dock att vara små jämfört med vad skadorna av främmande arter skulle komma att kosta världsekonomin. Enlig en beräkning uppgår kostnaderna till 100 miljarder dollar per år.
Tekst och mera informationMarkus Helavuori,
Sjöfartsinspektör
Trafiksäkerhetsverket (TraFi), Sjöfartssektorn, Havsmiljöenheten
Till framsidan
