Tulosta
 

Främmande arter ett hot mot den biologiska mångfalden

31.3.2010
SignalkräftanDe främmande arterna består av arter som människan avsiktligt eller avsiktligt spridit ut till nya områden och som inte på egen hand skulle ha lyckats ta sig över naturliga spridningshinder såsom berg, hav eller kontinenter.

De främmande arterna är det näst största hotet mot den biologiska mångfalden genast efter svinnet och splittringen av livsmiljöer. De främmande arterna har en rad olika verkningar. Värsta exemplen är fall där främmande arter har lett till att ursprungliga arter försvunnit eller främmande arter har förändrat ekosystemets struktur för gott. De här arterna har också en skadlig inverkan på tillgången på ekosystemtjänster t.ex. genom att minska produktionen inom fiskerinäringen och förstöra jordmånen.

Bland annat dessa omständigheter har fått myndigheterna att reagera också i Finland. En nationell strategi för främmande arter utarbetas som bäst under ledning av jord- och skogsbruksministeriet. Strategin blir klar i slutet av det här året.

Det finns för tillfället ca 120 skadliga främmande arter i Finland. Av dessa är 80 växtsjukdomar och skadedjur på växter, och de utgör ett hot t.ex. mot växters hälsa och rentav livsmedelsproduktionen. Det finns emellertid också positiva exempel. Vitsvanshjorten har anpassat sig väl till Finlands natur utan att tränga undan inhemska arter.

Finland har undgått många främmande arter på grund av sitt nordliga läge och kalla klimat. Men nu när klimatförändringen når våra breddgrader kan den här fördelen försvinna och arter som införts av människan kan lättare föröka sig och sprida ut sig i vårt land.

Signalkräftan trängde undan den inhemska flodkräftan

Till de främmande arternas mindre trevliga sidor hör att de jagar och betar på våra ursprungliga arter. Därtill tävlar och korsar de sig med ursprungliga arter. Främmande arter kan tränga undan ursprungliga arter antingen direkt eller genom att sprida ut sjukdomar som våra ursprungliga arter inte klarar av. Signalkräftan håller på att slå ut flodkräftan ur finska vatten genom att sprida kräftpest. Ibland har främmande arter inte har naturliga fiender, som kunde begränsa deras framfart.

Många främmande arter tränger undan ursprungliga arter med sin storlek och sin aggressiva förökningstakt. Detta är fallet med jättebalsaminen och jätteflokan, vilkas spridning man har försökt förhindra på många områden i Finland. På andra sidan östgränsen, i Ryssland, är det ställvis omöjligt att längre stoppa jätteflokans våldsamma spridning.

På Finlands vattenområden i Östersjön vållar bl.a. brackvattenmusslan problem genom att täppa till kraftverks vattenrör. Ett par främmande arter som hör till havsborstmaskarna orsakar konkurrens mellan bottendjuren och leder troligen till ökade näringsflöden från bottnen till vattnet. I insjövattnen tränger vattenpesten ut ursprungliga arter och orsakar igenväxning av vattendrag.

Det finns bekämpningsmetoder

Förebyggande arbete är viktigt när det gäller att bekämpa de främmande arterna. Bekämpningen av många skadedjur grundar sig redan på lagstiftningen, och även i naturskyddslagen stadgas det att det är förbjudet att släppa ut av främmande arter i naturen om det finns anledning att befara att detta kan ge upphov till ett permanent bestånd. "Nu i samband utarbetandet av strategin för främmande arter övervägs också behovet av en eventuell precisering av lagstiftningen", berättar miljööverinspektör Johanna Niemivuo-Lahti vid jord- och skogsbruksministeriet.

"Det är mycket viktigt att öka den allmänna vetskapen om främmande arter, för i och med den fria rörligheten för varor och människor har problemen tillspetsats", tillägger Niemivuo-Lahti. "Numera kan man köpa exotiska frön, sällskapsdjur och levande beten på internet, och det finns inga internationella begränsningar för detta slags handel och spridning av främmande arter".

En prognos över hur främmande arter kommer att sprida sig och kostnaderna av detta är svindlande: situationen blir fullkomligt ohållbar om vi inte gör vårt bästa för att bromsa upp spridningen av dessa arter.


Mera information

Miljööverinspektör Johanna Niemivuo-Lahti
tfn (09) 160 52 377
e-post fornamn.efternamn@mmm.fi


Text: Pekka Väisänen

Till framsidan