Antalet vitryggiga hackspettar ökar i Finland, och observationerna av arten har gott upp ordentligt under de senaste åren. Individer som migrerat från öst och skyddet av artens livsmiljöer ligger bakom beståndsökningen. Skyddet av hackspettsskogar har varit till nytta också för åtskilliga andra arter och bidragit till att öka den biologiska mångfalden.
I uppföljningarna av vitryggig hackspett år 2009 observerades häckande par på ca 160 uppföljningsområden. Föregående år hade man observationer från 113 uppföljningsområden, år 2006 från 88 områden och år 2004 från 66 områden.
Vitryggiga hackspetten häckar nuförtiden huvudsakligen i östra och sydöstra Finland, men antalet observationer av häckande par och bofynd har ökat också i övriga delar av landet.
”Till exempel i Södra Savolax har häckande par bosatt sig på områden som varit föremål för skyddsåtgärder redan i 20 år. Samma har skett i Birkaland, Kymmenedalen och Nyland. Vi har fått revirobservationer även från Egentliga Finland och Satakunda. I Björneborgstrakten på västkusten har man en säker observation av en lyckad häckning”, berättar planerare Timo Laine vid Forststyrelsens naturtjänster.
Skogar med vitryggig hackspett den biologiska mångfaldens vaggaVitryggiga hackspetten är den mest hotade skogsfågelarten i Finland. Dess bestånd minskade betydligt under den senare hälften av 1900-talet till följd av intensivt skogsbruk. Vitryggiga hackspettens traditionella livsmiljöer är öppna och ljusa lövskogar med inslag av tallar och gamla granar. Nuförtiden påträffas arten allt oftare i unga skogar intill åkrar och stränder. Det ska dock finnas rikligt med död ved i livsmiljön, för arten livnär sig på insektlarver som lever i lövträdsved.
Skogar med vitryggiga hackspettar uppvisar en stor bioligisk mångfald, eftersom också många andra djur- och växtarter har haft nytta av skyddsåtgärderna. På de här områdena påträffas många sällsynta arter. Vid skötseln av vitryggiga hackspettens livsmiljöer på skyddsområden avlägsnas granar och utökas mängden död ved. Med småskaliga röjningar i skogarna har man lyckats skapa ljusa gläntor, i vilka inte bara vitryggig hackspett utan också andra arter trivs. I och med att mängden död ved har ökat, har också många insekters och i synnerhet krävande skalbaggars livsbetingelser förbättrats.
Häckningen förväntas bli livlig våren 2010År 2009 fick man in så rikligt med observationer att år 2010 sannolikt blir ett fint häckningsår.
Ett gott häckningsresultat under flera år har inverkat positivt på hackspettsbeståndets storlek. De från öst och sydost migrerande individerna skänker vår population nya gener: under den rekordartade migrationen hösten 2008 kom det rikligt med vitryggiga hackspettar från Ryssland till södra Finland. Vitryggiga hackspettar observerades ända vid polcirkeln. Färgringsfynd visar att också Sveriges svaga bestånd har förstärkts av migrationen.
Forststyrelsen ansvarar för uppföljningen av den vitryggiga hackspetten och skötseln av artens livsmiljöer på skyddsområdena. Samarbetet men ELY-centralerna, ornitologer och WWF är av stor vikt för skyddet av den vitryggiga hackspetten och dess livsmiljöer.
Mera informationPlanerare Timo Laine
fornamn.efternamn@metsa.fi
Text:
Outi Alahärkönen Till framsidan
