Den snabbt tilltagande stormen förmörkar horisonten vid Nicaraguas karibiska kust. Fiskarna i byn Orinoco har lagt den magra fångsten på is och dragit upp båtarna på stranden. Vattenmassorna forsar in från havet och skyfallet förvandlar de röda stigar i byn till ett svårgenomträngligt lerträsk.
”Det finns allt mindre fisk, räkor och hummer här. Orsaken till överfisket är fattigdomen. Befolkningen växer alltför snabbt och folk behöver pengar för att leva", säger skogsvaktaren som bor i Orinoco.
Orinoco är hembyn för ett par tusen garifunas som är ett ursprungsfolk i Nicaragua och som lever av fiske. Fångsten säljs på torgen i Bluefields, en två timmars båtfärd från byn.
När hummern är slut förändras livet
Demsy Gonzales har fiskat i vattnen kring Orinoco i mer än 20 år. ”Jag har fostrat mina barn och betalt mina räkningar med pengar som jag tjänar genom att fiska hummer. Nu finns det ingen hummer kvar längre. Jag måste fånga ungefär 45 kilo fisk om dagen för att kunna köpa mat och gas som behövs för matlagningen och för att kunna betala elräkningen. Jag får ihop ungefär hälften, men det är inte heller lätt för lagunen håller på att tömmas", säger Gonzales.
"Fisken är vår viktigaste naturresurs, men vi har fiskat för mycket. Vi visste inte vilka arter man kunde fiska och var eller att det fanns risk för att fisken tog slut", suckar Gonzales. I Nicaragua lever över 70 procent av befolkningen under fattigdomsgränsen.
Den karibiska kusten utgör den fattigaste delen av landet. Här är det endast hummerfisket som gäller, från fisket får människorna så gott som hela sin utkomst.
Förutom fisken är även byns levnadssätt och kultur hotad. När fisken försvinner tvingas de unga söka arbete bland annat på kryssningsfartygen och byarna kommer att tömmas.
Regnskog röjs till odlingsmark
Den tropiska regnskogen huggs ner allt eftersom lantbruket tränger på västerifrån, allt djupare in i regnskogarna i öster på den karibiska kusten.
”Nybyggarna från västra Nicaragua söker ett bättre levebröd här. De fäller skog och bränner mark för att få odlingsmark och betesmark för sin boskap. Den brända marken i regnskogen ger emellertid endast några skördar, sedan måste odlaren snart röja ny odlingsmark i djungeln. Avverkningen orsakar erosion som spolar jord och lera i vattnet", Marcelino Sambola klargör en av orsakerna till att fisken försvinner. Till de andra orsakerna hör rovfisket ombord på de stora fartygen och användningen av för täta nät.
Avverkningen hör till de största miljöproblemen i Nicaragua ca 90 procent av den ursprungliga skogsarealen i landet har avverkats sedan 1930. När skogarna försvinner undergrävs hela ekosystemet. Trädens rotsystem förhindrar erosionen genom att binda jorden och hålla vattensystemen rena från lerras. När det inte finns några träd längre forsar vattenmassorna fritt ut i havet och utarmar samtidigt marken.
När skogen som skyddar stränderna glesnar exponeras miljön för naturkrafterna och orkanerna får till stånd allt värre förstörelse. Orkanen Ida som härjade i början av november förstörde mycket av husen och träden i Orinoco.
Människorna till kamp för naturen
Nicaragua hör till de länder som redan nu drabbas hårt av klimatförändringen. Förändringen syns också i landskapet på den karibiska kusten där den förhöjda havsytan redan har slukat sex av de 18 små öarna kring Pearl Cay.
Kustens färgrika ekosystem består av tropisk regnskog, tallskog och mangroveskog. Artmångfalden i regnskogarna är fantastisk – man har hittat åtminstone 250 trädarter, 255 fågelarter och 60 fjärilarter på området.
"Många av arterna i miljön kring Orinoco har minskat oroväckande." Jaguar och vildsvin har nästan utrotats på grund av jakten, alligatorerna är utsatta. Alla djur som kan ge ekonomisk nytta är utrotningshotade. Vi råder människor att inte jaga för mycket, men det är svårt att övertala fattiga människor att avstå från sina inkomstkällor", säger Marcelino Sambola.
Trots de betydande problemen ökar miljömedvetenheten i Nicaragua. Människorna har börjat söka efter egna lösningar på miljöproblem och artminskningen. På Stillahavssidan i fiskebyn San Juan del Sur serverar restaurangerna inte längre sköldpaddsägg eller rätter som tillreds av dem.
Invånarna i Little Corn Island på den karibiska kusten är ett utmärkt exempel på ett samhällets egen miljöaktivitet. Öns fiskare har beslutat att låta bli att fiska en dag i veckan för att spara på fiskbestånden. Fångsten av alltför små humrar kontrolleras också noggrant.
Text och bilder: Outi Einola-Head, utrikesministeriet
Tillbaka framsidan
