FN:s temaår för biologisk mångfald har inletts. Vilka frågor kommer att framstå som viktigast för Finland under temaåret?
Vi kommer att tydligare än tidigare lyfta fram de utmaningar för allmän kännedom som den biologiska mångfalden ställer. Nationellt sett är det särskilt viktigt för oss att vi kan garantera framtiden för naturtyper och arter som utgående från kartläggningar visat sig vara utrotningshotade.
Finns det några internationella frågor med tanke på den biologiska mångfalden som är särskilt viktiga för Finland?
För oss är internationellt viktiga frågor sådana som är viktiga också i Finland. Särskilt skogarna, såväl boreala som tropiska och frågorna som gäller vattnet.
Vi måste både internationellt och nationellt sett bättre lyfta fram den biologiska mångfalden ur andra temans slagskugga.
I den offentliga debatten får utarmningen av den biologiska mångfalden ofta ge vika för klimatförändringen. Frågan anses kanske vara svår, minskningen av mångfalden är inte heller lika påtaglig t.ex. då man rör sig utomhus som de översvämningar och hurrikaner som beror på klimatförändringen.
Hur får vi människorna att reagera lika starkt på minskningen av den biologiska mångfalden som på klimatförändringen, när dessa två ämnen ändå är så starkt bundna till varandra.
Det här förutsätter ett långsiktigt arbete. Det är viktigt att vi som arbetar med den här frågan aktivt lyfter fram den.
Den bästa metoden på lång sikt är att försöka förstärka människornas individuella förhållande till naturen. Då får människorna en genuin, vardaglig kontakt med naturen och utvecklar en förmåga att med egna ögon ge akt på naturen och förändringarna i den.
Enligt Eurobarometern (2007) är finländarna det folk i Europa som minst bekymrar sig för att den biologiska mångfalden ska förstöras. Vad signalerar det här?
I Finland uppfattar man det traditionellt så att vi har det rätt bra . Finland är ett glest befolkat land, ingenstans behöver vi ta många steg innan vi redan är mitt inne i skogen. Det här särdraget har skapat en för bra bild av tillståndet i den finländska naturen. Finland är ett land med mycket natur, men många frågor kräver oavbrutna ansträngningar.
Målet för Handlingsprogrammet för den biologiska mångfalden METSO för åren 2008-2016 är att skydda upp till 96 000 hektar skog. Hur ska vi uppnå målen?
METSO-programmet har inletts bra, och finansieringen av det ligger nu på en annan nivå än under de gångna åren.
Vi informerar aktivt skogsägarna om de möjligheter som METSO erbjuder. Vi ser också till att vår förvaltning fungerar väl för att avtal om skydd av högklassiga objekt ska kunna ingås. Det är inte antalet hektar som är viktigt utan det är av betydelse att vi kan skydda övergripande, mångskiftande och kvalitativa helheter. Det här utgör givetvis också en utmaning för förvaltningen.
Av de submarina naturtyperna i Östersjön är hälften ytterst utrotningshotade eller utsatta. Det planeras vindkraftverk inom havsområdena, trots att den grundläggande kartläggningen av den biologiska mångfalden i den submarina havsnaturen fortfarande inte har avslutats. Har vi tillräckliga kunskaper om den submarina naturen för att kunna fatta hållbara byggnadsbeslut ?
Vi har säkerligen inte ännu tillräckligt med kunskap. Särskilt de ställen där man planerar att bygga vindparker måste kartläggas noggrant. Givetvis inverkar Östersjöns allmänt dåliga tillstånd också på utrotningshotet av submarina naturtyper.
Vindkraften är ett gott exempel på att vi klimat- och energipolitiskt sett har ambitiösa mål. En ökning av vindkraften är emellertid med tanke på miljön inte helt problemfri.
Vindparkerna i Östersjön är inte särskilt omfattande till ytan. Med tanke på den biologiska mångfalden vore det förnuftigt att samla vindkraftsparkerna till lite större helheter för att inte störa havsnaturen på de områden där det inte finns parker.
Många finländare är aktiva friluftsmänniskor. Var rör du dig helst i naturen?
I naturen rör jag mig främst på stigar eller motionsslingor. I samband med mina arbetsuppgifter besöker jag många olika ställen och då tycker jag det är viktigt att det alltid också ingår ett riktigt terrängbesök. I våras till exempel vandrade vi med snöskor på Saanas sluttningar i samband med ett besök i Kilpisjärvi.
Lönar det sig att fira den biologiska mångfalden med ett temaår?
Det är viktigt att betona frågans betydelse med ett temaår. Samtidigt är det förargligt att vi inte kan tala om ett jubileumsår, eftersom vi inte har lyckats nå vårt mål att stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden.
Men trots att det inte finns anledning att fira lönar det sig i alla fall att fira temaåret med hög profil.
Text: Katja Huumo, miljöministeriet
Tillbaka framsidan
