Vid en av Forststyrelsen genomförd räkning av saimenvikarbon observerades 57 kutar. Det är ett betydligt bättre resultat än förra året, då det föddes bara 44 kutar (sex var döda). År 2010 föddes nästan alla kutar på det område där nätfisket är begränsat på frivillig basis.
Antalet kutar som hittades vid boräkningen i år motsvarar det genomsnittliga födelsetalet för de tio senaste åren. Tre av de observerade kutarna var döda, vilket motsvarar normal dödlighet och visar att boförhållandena har varit goda. Endast tre av de observerade kutarna föddes utanför de överenskomna nätfiskebegränsningarna (nätfiskebegränsningarna 10.5.2010).
Enligt födelsetalet är saimenvikarbeståndet fortfarande koncentrerat till Pihlajavesi söder om Nyslott, där över en tredjedel av alla i Saimen födda kutar påträffades (24 kutar). Födelsetalet var gott också söder om Pihlajavesi och Puumala. Norra Saimen riskerar däremot att tömmas på vikare.
Fiskebegränsningarna skyddar kutarna
"
Viljan att frivilligt skydda saimenvikaren i Saimen har varit fantastisk, och det stora antalet avtal om nätfiskebegränsningar är ett gott exempel på detta. Nästan alla kutar föddes innanför de områden där det förekommer nätfiskebegränsningar, och detta ger ungarna en god start i livet”, berättar utvecklingschef Matti Määttä vid Forststyrelsen.
Just nu är kutarnas liv fyllt av faror. De är avvanda och utvidgar sina revir. Om nät inte används – tack vare fredningsavtalen – i vikarnas hemvatten har kutarna utmärkta möjligheter att bli unga vuxna och uppnå fortplantningsåldern. Forststyrelsen fortsätter att förhandla med delägarlagen för att få luckorna i fredningsområdet att omfattas av nätfiskebegränsningar.
Nästan 1600 kvadratkilometer vattenområden är fredade från nätfiske (läget 10.5.2010). I siffran ingår de områden som är fredade genom avtal med delägarlag samt de vattenområden som är i Forststyrelsens besittning.
Lyckad och heltäckande räkning under utmanande förhållandenI år var det 31:a gången man räknade saimenvikarens bon. Den heltäckande räkningen gjordes på skidor, med snöskoter och med menföresfarkost. I räkningen deltog över hundra personer, av vilka största delen var lokala frivilliga räknare.
Viktiga samarbetsparter var Östra Finlands universitet med sin stora insats i Haukivesi, WWF, som skötte räkningen söder om Puumala samt Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, tillsammans med vilket man utförde räkningar från luften och kontrollerade boplatser.
Text
Päivi Rosqvist Bilder
Ilpo Koskela, Ismo Marttinen och Tuomo KokkonenMer informationUtvecklingsdirektör
Matti Määttä, Forststyrelsen, fornamn.efternamn@metsa.fi
Till framsidan
